Vissa gillar det - andra inte. Jag själv tillhör den förstnämnda grupperingen, som tycker det är en del av sporten, en del av showbiz. Hockeyfighter är för många passé, det "nya" NHL gynnar lirarna, snabb och fartfylld hockey. Det betyder i sin tur inte att fighterna är på väg att dö ut, bara att killarna som tar dom faktiskt måste kunna spela hockey. NHL-avdelningen har här samlat lite tankar om säsongens drabbningar.
Vi börjar med att ta oss en titt på toppen av FM-ligan (Fighting majors):
| Fighting majors |
| Jared Boll | 27 |
| Riley Cote | 24 |
| George Parros | 23 |
| Zack Stortini | 23 |
| David Clarkson | 21 |
| Ian Laperriere | 20 |
| Daniel Carcillo | 19 |
| Colton Orr | 18 |
| Krys Barch | 17 |
| Eric Godard | 17 |
Många av namnen känner vi till sedan långt och länge. Men David Clarkson, Carcillo och Krys Barch är unga namn som visar framfötterna tidigt i karriären. Inte minst Daniel Carcillo som vann den totala utvisningsligan med sjuka 324 minuter på 57 matcher. Carcillo blev skadad mitt i säsongen, och man undrar hur det hade sett ut om han hade fått spela över 20 matcher till. Men han kan inte bara slåss, Daniel är en helt okej hockeyspelare med fina handleder, och gjorde 24 poäng under tiden - hur hann han med det?
Vinnaren av FM-ligan Jared Boll är lite av en gåta. Han slåss med allt och alla, men det finns kritiska röster som anser att Boll satsar för mycket på antalet fighter - dvs. kvantiteten istället för att satsa på att göra varje fight riktigt bra. Av sina 27 FM har han på hockeyfights.com (hockeyfighternas internetmecka) röstats fram som vinnare i 9 av dom. Jämför detta med ex. våran svenske Doug Murray som aldrig förlorat en fight, men tagit desto mindre till antalet.
Personliga favoriter
Det var väl ungefär fyra säsonger sedan jag började följa hockeyfighter regelbundet efter varje natt. Och scenen har ju förändrats en hel del. Min första stora kärlek hette Tie Domi (ja, när Joey Kocur och Bob Propert vevade kollade jag bara på hockeyn) och lirade i Toronto. Hans spelstil gjorde mig väldigt inspirerad, att en så liten kille kunde ha respekt med sig från dom allra högsta tornen, och han tvekade aldrig att köra in i dom. Det var med vemod man såg Domi tyna bort dom sista säsongerna pga. axelskadan..
Numera har jag fem stycken favoritfighters vars stil, inställning och teknik ligger mig varmare om hjärtat än andra:
1 - Raitis Ivanans: Den 119 kg tunge letten har aldrig fått den kredit han förtjänar. Precis i stil med den nya generationens fighters kan Ivanans trots sin stora kroppshydda spela bra hockey. Hans stil är väldigt offensiv. Han uttnyttjar sin storlek helt perfekt och har balans som konkurerar med ligans bästa tillsammans med Laraque.
Wank rekommenderar: Ivanans vs Carcillo - Öppna filmen
2 - George Parros: Anaheimforwarden som nått nästintill kult-status sedan hans intåg på scenen förra året. Mest känd för sitt klassiska utseende som hintar om Bröderna-Hanson-looken med sitt vågsvall och musch. Men det är ingen modeblogg, utan Parros är en av dom bästa tekniska fighters just nu. Han är lång och ser väldigt gänglig ut, men har en bra balans och en stenhård höger.
Wank rekommenderar: Parros vs Shelly - Öppna filmen
3 - Colton Orr: NYR:s Orr är en av mina favoritfighters som jag har svårt att sätta fingret på säsongen som gick. Hans fighting karriär tog fart i Providence Bruins > Boston och nu alltså i Rangers. Är lite kortare än standard tungviktaren, men uttyttjar det med sin låga tyngdpunkt och slår ofta uppåt mot käke. Lite mer kötthuvud än övriga taktiska fighters.
Wank rekommenderar: Orr vs Stortini - Öppna filmen
4 - George Laraque: Penguins spelar SC-final, men minuterna är lätträknade för store Laraque. En av dom mest fruktade och respekterade tungviktarna i NHL. Precis som jag skrev under Ivanans är Laraque antagligen den mest välbalanserade fightern ligan har haft på många år. Oerhört bra på take-downs pga. sin grundstyrka. Ska vara en riktigt skön kille utanför isen dock.
Wank rekommenderar:: Laraque vs Brashear - Öppna filmen
5 - Scott Parker: En fighter som inte alls presterat i år. Scott ser ut som en seriemördare och är nog den av killarna på listan jag helst skulle slippa möta i en mörk gränd. Efter att San José signat Jody Shelly och Doug Murray visat att han kan slåss tog Colorado chansen och hämtade Parker till organisationen. Där har han bara gått 5 fighter hittils, men gjort det bra. Är precis som Orr ingen större tänkare, utan mer muskler.
Wank rekommenderar:: Parker vs Parros - Öppna filmen
Nästan på listan, bättre lycka nästa år
- Douglas Murray
- Jody Shelly
- Derek Boogaard
- Brian McGrattan
- Riley Cote
|
Helt under isen, ryck upp er
- Andrew Peters
- Jordin Tootoo
- Chris Simon
- Wade Belak
- Shawn Thornton
|
|
Nu undrar jag självklart vem som är eran favoritfighter just nu, och genom tiderna? Fyll kommentatorsfältet med era åsikter. Ni kanske rent av tycker av hockeyfighter tillhör det förgångna och bör bli en mindre del av spelet?
|
